Går upp 05:30 tycker natten var för kort och absolut inte utvilad i höstmörkret,äter frulle en snabbis går på toa å snabbt iväg,seg hela dagen kommer hem vill inte något annat än att vila eller sova,orkar absolut inte träna så jag gör det imorgon,nähä inte då heller,längtar redan till helgen och det är bara måndag..hmm känner ni igen er ,så har jag känt många år innan min utbrändhet och jag är livrädd att hamna där igen nu när jag är på g litegrann igen,jag känner ju innerst inne att jag inte är redo att jobba heltid igen och vara så där trött hela dagarna,sen känner jag ett stort ansvar gentemot min älskade hustru som är mycket förstående i min sits, men jag blir ju inte mätt av zero dollar..

Hue ska jag gör ekar i mitt huvud dygnet runt och jag väger fördelarna mot nackdelarna hela tiden,ska jag satsa fullt ut eller ska jag rätt in mig i ledet och bara ta ett jobb och tjäna ok å sen vänta på helgen och framförallt bara hålla käften och göra som man blir tillsagd..

Farsan trycker på att självklart ska jag jobba med det jag alltid ha gjort för så har han alltid gjort och är uppväxt på det sättet man tar ett jobb och där stannar man..hmm

Jag inser att jag kan inte hålla på så här hela livet för tillslut sitter jag helt själv och det är min värsta mardröm,men tänk om jag tar nu jobbet som heltid och hamnar i gropen igen,klarar jag att ta mig ur den 2ggr ska jag chansa eller ska jag leva med begränsad ekonomi, men grejen är ju att det går ut över vårat liv tillsammans..

Ett stilla vatten över Bråviken..

Efter 2v uppehåll från träning pga förkylning så joggade jag väldigt lätt igår 5km kändes helt ok och var tvungen att va smart och hålla igen, löpning löser många problem psykiskt men 5km räcker inte så jag satt mig ner ett tag efter vid vattnet för att känna harmoni och få insikt och klarhet om vad jag innerst inne vill, sen om det blir så och det fungerar det kan jag inte svara på..

Livet är komplicerat tycker jag och så fort man kommer upp för hindret så dyker nya upp så är det bara sen finns det ju många som bara glider fram utan några som helst motgångar....

Men allt kommer att lösa sig någongång, nu ska jag bara göra det rätta valet..

H/Magnus

Jag har två vägar att gå, jobba heltid och tjäna bra eller göra det jag älskar, att jobba med träning!

Ekonomisk trygghet vs ekonomisk otrygghet vad väljer man...  

Jag önskar att jag var superdriven och kunde knyta upp kontakter och olika sorts uppdrag,skaffa samarbetspartners och göra reklam för och synas lite här , sen vore det trevligt med ett startkapital så jag kunde satsa lite och ha råd att förlora lite  men nu finns det ingen marginal helt enkelt, det känns lite bittert att vara tvungen att gå tillbaka och vara anställd och jobba med det gamla, som visserligen är rätt kul och dessutom kan jag yrket sovande typ haha.

Jag skulle nästan göra vad som helst för att ha mycket jobb på mitt egna företag och kunna utveckla verksamheten men det skulle jag verkligen behöva hjälp med, en bit på vägen har superduper ( katrin på IA Training ) gjort och gav mig jordens chans har henne att tacka mycket för..SÅ TACK KATRIN   Mitt dröm scenario är att jag skulle ha jobb mån till tors ca 4-5 uppdrag per dag och då skulle jag klara mig utmärkt, för jag är duktig på träning och är övertygad om att människor gillar mig,ibland funderar jag på att ta ett lån och gå en ubildning i marknadföring och sälj, men det vore nice om någon kunde sköta det åt mig så jag kan koncentrera mig på att träna folk istället,

Att gå tillbaka till sitt gamla yrke är det ett misslyckande eller ej, vad tycker ni ?

Är ju tacksam att dem vill att jag ska jobba hos dem en skön känsla att känna sig behövd helt klart..

STOCKHOLM I MITT HJÄRTA..

Jag trivs mycket bra i Norrköping men saknar närheten till vänner och familj och stockholm i allmänhet, tänker varje dag på Stockholm och saknar staden, men det finns ju saker jag inte saknar tex köer,stress,hårdare attityd och det var ju därför vi flyttade ifrån huvudstaden, men när jag och hustrun skaffar familj så har jag svårt att tänka mig att inte bo i Stockholm, men det finns för och nackdelar med allt och det som styr livet är ju som ovan jobb och ekonomi det kommer man inte ifrån, sen skanar jag närheten till att gå och titta på mitt älskade Djurgårdens IF även om jag hatar dem just nu så är jag för evigt trogen...

Sen så har jag så fantastiskt bra kontakt med hustruns farsa och han bryr sig verkligen om mig och det uppskattas mycket, så närheten dit saknar jag också, att bo som vi gör nu är ett test på obestämd tid och någongång så kommer vi tillbaka...var så säker

H/Magnus

Det var bättre förr..nä men i vissa fall faktiskt om man går tillbaka typ 10 år sen,

Om någon var för kylda så nös man eller hostade man i armväcket eller i näsduken man hade med sig,

nu förtiden så gör man så här att man hostar rakt ut eller nyser,oavsett om det är folksamling eller ej,jag har blivit hostad och nyst rakt i ansiktet ett gäng ggr, vad i helvete är det som är fel, har hela mänskligheten tappat empati och respekt och vett för sina medmänniskor????

En person som mig kanske är lite mer förbannad på sånt här än en som har sitt största intresse att ätt äta chips och dricka öl,men jag som tränar och håller mig i form är det viktigt att hålla sig frisk,

När jag är på stan ser man människor gammal som ung hostar rakt ut som sagt,hostar på händerna och sen tar i både frukt och grönsaker,kundkorgar,kortterminaler ( längtar till man kan swisha i affären )fan vad äckligt era pajasar!!!!!

Det är en stor nackdel med alla touchscreeens och knappar i ett hygieniskt perspektiv, ju fler såna apparater desto mer förkylningar och annat skit..

Sen ni som går till jobbet sjuka bara för ni inte pallar att vara hemma..men va fan är det för inställning! åter igen EMPATI OCH RESPEKT! man kanske ska införa som i Japan att har man en infektion så ska man bära munskydd helt enkelt!!! så börja nu att tänka efter snälla..

Så nu till andra saker.. jag kommer att lägga PT jobbet på hyllan för en obestämd tid för jag har fått ett heltids jobb

på ett företag inom VA branchen ,en tjänst jag alltid velat ha och dem tror på mig och behandlar mig med respekt för min erfarenhet och som person och inte som mitt jobb jag hade i Haninge, där man inte värnar om personal utan bara ser till ett tjänstemanna perspektiv och jag säger som en gammal kollega där (att dem bra har ju slutat )och så är det faktiskt, på ett privat företag syns man och visar man framfötterna så får man cred för det,

Jag är inte bitter hur jag blev behandlad utan det visar bara vad för sorts personer dem är,som jag trodde jag kände! men det visade sig att dem var skådisar,översittare och framförallt falska men men sånt är livet.

Nu ser jag fram mot gå vidare i karriären och visa vad jag igentligen kan, som jag inte gjort verkligen, för det var ingen ide helt enkelt!och som plåster på såren så har jag ett gäng tusen mer än vad jag någonsin skulle ha tjänat förr och det känns bra som fan och framför allt att kunna ta ekonomiskt ansvar hemma...

Trevlig helg H/Magnus

Jag stiger upp det är söndag morgon har sovit så där så jag känner mig absolut inte utvilad,vaderna ömmar,ont i foten gamla skadan gör lite påmind,känner mig tjurig trött och allmänt off,SÅ VAD BETYDER DET? JO VILODAG!

Jag gillar inte vilodagar för jag kommer helt ur fas och känner mig tröttare än någonsin dem dagarna men samtidigt vet jag att min kropp är bra på att tala om att det är dags för vilodag,det var det bla jag ej lyssnade på förr och då gick det ju så där..men hur som helst jag vet när jag känner mig låg och jag sover taskigt då är jag för sliten helt enkelt och förra veckan bravader sitter i ( Lidingöloppet 15km,8,5km tempopass,och ett rejeelt styrkepass )

Har väldigt svårt att förstå att jag är trött ibland,och ännu värre är att jag och hustrun inte synkar då alls,hon tränar och jag ska vila och jag blir sur och grinig,skit töntigt och omoget jag vet!

Min kära kropp fungerar bäst när jag anstränger mig rätt tufft varje dag då blir jag pigg i kroppen och den svarar mycket bra men balansen är tunn ,det kan handla om att tex springer jag 15km blir jag sliten men hade jag däremot slutat vid 13km hade jag inte blivit sliten så små skillnader är det,men innerst inne vet jag att min kropp sammansättning är mer gjor för explosiva övningar och kort distans men det är inte lika kul men jag har väl inget val tillslut antar jag, tränar jag ca 45min varje dag så behöver jag inte vilodagar.

Eftersom tävlingssäsongen är över och jag ska bygga upp mig inför nästa år så vet jag att nu kommer jag vara trött i typ 3 mån men köra mer styrka och alternativträning och tyvärr måste man ju va inne i simhallarna också och trängas så jävla tråkigt och störande,nångång ska jag bygga mig en egen simbana :)    

Njuter av utsikten över sjön Glan, ro för själen helt enkelt 

Skogsfika,kossor och spex !

Nöjda efter 15km skogslöpning i ett fantastiskt höstväder !

Så över till lite funderingar, ska jag välja trygghet före ovisshet men något jag verkligen vill och brinner för,eller ska jag rätta in mig i ledet och som alla andra ha en ekonomisk trygghet och bara ha ett jobb för att ha råd med saker eller nåt sånt.. hmm jag vet inte , första tanken är ju att javisst vill jag ha stadig ekonomi och trygghet med ett fast jobb och pengar som kommer in varje månad! Eller ska jag njuta av tillvaron och acceptera att pengar kommer in i bland men inte säkert..känner ett stort ansvar mot hustrun i denna fråga,igentligen borde jag bara ta vilket jobb som helst och hålla käften och lägga ner mitt företag så ekonomin blir trygg och sen då leva som förr att leva för helgen och semestern.. men vill jag det? eller har jag inget val?

Denna vecka blir lite avgörande, jag har 2 st erbjudanden att ta ställning till men inget som är säkert, jag har många drömmar om framtiden och då finns det bara en utväg! stadig ekonomi och innerst inne vet jag att min kära hustru skulle bli mycket glad om jag bara la ner och tjänade pengar istället ( jag förstår henne )

Ska ta denna vecka och verkligen fundera,inte lätt men ett måste..

Vi hörs / magnus