Direktlänk till inlägg 9 september 2016
Jag går upp runt 07:30-08:00 ungefär startar kaffebryggaren och börjar göra den obligatoriska bananpannkakan med blåbär och frukt och även lite kvarg, Funderar över vad jag ska träna och sitter och känner efter vad jag har ont just idag för på morgonen är jag latast och kinkigast i världen,
Bestämmer mig vad jag ska göra med träningen så jag jag är klar innan kl 12 på dagen så jag hinner ta den mysiga lunchpromenaden med frun och den ser jag fram mot hela dagen faktiskt,och är det mån,ons eller torsdag så förbereder jag kvällens bootcamppass ute i Hölö som förövrigt är ett grymt härligt gäng,Så ser en vanlig vecka ut för mig nu mer och måste tillägga än så länge, för jag vet ju att så kommer det inte se ut i all evighet...
Så vad gör jag för att komma tillbaka helt eller snarare komma igen som en ny människa med lite mer distans och framförallt inte hamna i samma fällor igen,
1* Jag lyssnar på kroppen när den säger åt mig att vila om nu det gäller sova eller vila från träning eller ja vila från jobbsökande eller vad som helst, då är det bara stänga av strömmen till hjärnan och acceptera att ja jag är trött vila 20 min eller sätt dig ner 30 min och lös korsord tex ,alltså varva ner även om jag känner äh vadå jag har ju inte gjort nåt alls, så är det en nyckelfaktor för att det ska fungera i längden.
2* Frustration över jobb och ekonomi är naturligt att fundera över absolut men jag försöker att tänka positivt för jag gör allt för att det ska fungera och att frun ska på sikt inte behöva ta så stort ansvar som hon har gjort i snart 3 år, skäms över det men jag kan inte rå för att det blev så här,
Så vad gör jag jo jag kollar jobb morgon och kväll och håller mig till det, för annars blir jag stressad och när man är själv hemma så har man mycket tid till att fundera ,och oftast är det inte riktiga känslor utan trams tankar som hör ihop med utbrändheten, för när jag är utvilad så finns dem inte,
Jobb ja deltid kommer jag att försöka börja med på något sätt, för går jag all in direkt då vet jag vad som kommer att hända,
3*Träning är mycket bra och för mig är det viktigt att inte ta ut mig helt utan att ha en buffertzon varje träningspass, att ta ut sig helt kan trigga igång utbrändhetssymptom igen så tex när jag känner att sista intervallen gick super bra då lägger jag ner bara för att gå hem med en bra känsla och ha krafter kvar, och det resulterar i en glad person som tycker livet är nice,och genom att träna rätt nu mer så har min snitt puls sjunkit med mellan 10-20 slag i minuten och det känns verkligen kan jag säga,förr låg jag i snitt på 170-180 i puls hela tiden men nu tex i lördags när vi sprang 15km så var snittpulsen på 155 slag i min ungefär, och så blir jag inte alls lika sliten heller,
Sen har jag tagit upp styrketräningen igen och det finns studier på det att det motverkar stress och utbrändhet och blir jag lite starkare igen fysiskt så kommer jag orka med mycket mer också, för man måste ju acceptera ålder och vad för sorts kropp man har så enkelt är det, och då utgå från sina förutsättningar helt enkelt,
Slutord : Som sagt jag kunde inte i hela min värld tro att jag skulle hamna i denna komplexa sits,
det är ju bara att acceptera det hela göra rätt och tänka sig för,det känns rätt skönt på något sätt för nu vet jag varför jag har varit och reagerat på många sätt förr, och varför humöret har gått upp och ner hela tiden, lätt till destruktiva tankar och frustration som ej går att förklara....
Så känner ni att ni är på gång att hamna i en svacka , stanna då upp och tänk till och gör inte misstaget att bara bita ihop och kör på, för sanningen kommer alltid ikapp och den vinner.....
Ta hand om er H/Magnus
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 |
4 |
||||||
5 |
6 |
7 |
8 |
9 | 10 |
11 |
|||
12 |
13 |
14 |
15 | 16 |
17 |
18 |
|||
19 |
20 |
21 |
22 | 23 |
24 |
25 |
|||
26 | 27 |
28 |
29 |
30 |
|||||
|